Barnen fick fundera kring de fem förmågorna

Barnen fick fundera kring de fem förmågorna

ORUST: The Big 5, de fem förmågorna omfattar analysförmåga, kommunikativ förmåga, begreppsförmåga, procedurförmåga och metakognitiv förmåga. Under höstterminen har elever vid Ängås skola F-3 arbetat med de här förmågorna genom olika övningar och aktiviteter. Konceptet, som ursprungligen hämtades från jägarkulturen för att beskriva Afrikas största vilda djur – leopard, lejon, elefant, noshörning och afrikansk buffel – har fått en pedagogisk vändning.

Göran Svanelid, som tidigare arbetade med lärarutbildning i Stockholm, har i sin bok The Big 5 beskrivit hur han med hjälp av en systematisk genomgång av kursplaner för de 16 obligatoriska ämnena upptäckte ett mönster. Fem förmågor återkom i nästan alla ämnen och han såg ett behov av att sammanfoga dessa för att skapa ett gemensamt ramverk för lärande.

Den pedagogiska tanken bakom “The Big 5” handlar om att hjälpa elever att utveckla och förstå dessa förmågor som är grundläggande för både lärande och problemlösning. I sin bok betonade Svanelid att kopplingen till de fem vilda djuren inte var mer än symbolisk, men tanken om att dessa var de stora, mäktiga, var gemensam för både djuren och förmågorna.

Reflektion och tolkning genom praktiska övningar

I Ängås skola F-3 har barnen under höstterminen aktivt arbetat med de fem förmågorna genom olika praktiska övningar, där den metakognitiva förmågan blev avslutningen på ett intressant och lärorikt arbetspass. Den metakognitiva förmågan handlar om att förstå och reflektera över sitt eget lärande – att fundera på varför något är som det är och att kunna identifiera lösningar på problem.

– Tanken är att eleverna ska tolka, ha omdömen, reflektera och lösa problem, men de ska också kunna prova sig fram och testa olika lösningar, förklarar Anette Öbom, som leder övningarna för elever från ettan och förskoleklassen.

Byggande med kaplastavar

En av de övningar som eleverna fick prova på var att bygga torn med kaplastavar. Grupperna fick en påse med 60 kaplastavar och uppgiften var att bygga ett så stabilt torn som möjligt. Eleverna hade tidigare genomfört en liknande övning, där de fått 30 stavar att bygga med, och nu fick de dubbelt så många för att utveckla sina idéer vidare.

Barnen var snabbt engagerade i uppgiften, och alla ville förklara vad de trodde ordet “stabilt” innebar. För dem betydde det att tornet inte fick luta, vara snett eller falla omkull.

– Vi ska tänka noga innan vi bygger, sa Anette. – Hur gjorde ni sist? Vad fungerade? Vad kan vi förbättra den här gången för att göra tornet högre och stabilare?

Samarbetet och reflektioner

När barnen började bygga var de noga med att diskutera inom sina grupper om hur de skulle börja bygget och vilka metoder som skulle ge bäst resultat. Vissa grupper valde att bygga torn med en bred grund, andra staplade stavarna i ett rutmönster och några grupper byggde vertikalt.

Det blev snart tydligt att alla grupper hade olika strategier, men alla hade lyckats bygga stabila torn.

Efter att alla torn var byggda fick eleverna reflektera över sina resultat och använda sin metakognitiva förmåga. Varför blev vissa torn högre och mer stabila än andra? Varför rasade vissa byggnader medan andra höll? Genom att diskutera och analysera sina lösningar tränade de förmågan att tänka kritiskt och reflektera över sina handlingar.

Metakognitiv förmåga i praktiken

Anette fortsatte att utmana barnen att tänka på sina strategier och lösningar:

– Tänk nu efter innan ni bygger så högt ni kan, uppmanade hon. Barnen satte igång med nya idéer, provade olika metoder och lärde sig genom sina egna experiment. De försökte stapla stavarna vertikalt, men tornet föll, och då upptäckte de att en bredare grund gav både stabilitet och höjd.

När övningen var slut samlades alla elever för att diskutera varför vissa torn var mer framgångsrika än andra. Diskussionerna blev en möjlighet för barnen att använda sina metakognitiva förmågor för att förstå varför vissa metoder fungerade och andra inte.

Avslutning

I slutet av terminen hade barnen på Ängås skola inte bara byggt torn med kaplastavar utan också utvecklat sina förmågor att reflektera, lösa problem och tänka kritiskt. Övningarna med The Big 5 har visat sig vara ett effektivt sätt att stimulera lärande och samarbete samtidigt som barnen får möjlighet att använda sina metakognitiva förmågor för att förstå och förbättra sina resultat.

Fler bilder från Ängås skola kommer att publiceras i fredagens pappersutgåva av Orust Tjörntidningen.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *